tisdag 16 mars 2010

Carina Hägg har tappat markkontakten - igen!

Carina Hägg är upprörd! Det är i och för sig ingenting ovanligt, men den här gången så är hon extra irriterad. Man får nästan en känsla av att hon har tappat markkontakten. Anledningen är att det finns alltför många kristna i allmänhet. Sedan snurrar hon till det ordentligt. Plötsligt likställer hon kristna i allmänhet, med muslimer (alla blir fundamentalister) och kristdemokrater förvandlas till en ren samhällsfara. Läs hela hennes artikel här

I vanlig ordning så använder hon både överord och osanningar i sin replik. Det hade varit lätt att avfärda henne som okunnig och aningslös, om hon inte hade suttit som en av socialdemokraternas representanter i riksdagen. Samtidigt hade man naturligtvis förväntar sig en större respekt för oliktänkande och högre kunskapsnivå av en ledande socialdemokrat.

Sedan snurrar hon till det ordentligt och glömmer helt bort att fakta är en viktig del av hållbar argumentation. Förutom att fakta är ovidkommande detaljer för henne så har hon bestämt sig för att ”stämpla ut” oliktänkande från samhällsdebatten. I brist på sakliga argument så trycker hon till med en praktisk fundamentaliststämpel över synpunkter hos oliktänkande. Eftersom fundamentalismen anses farlig så är det naturligtvis ett praktiskt sätt att handskas med meningsmoståndare. Privilegiet att sätta etiketter som fundamentalist, extremist eller sekterist är vanligtvis ett effektivt sätt att censurera och utplåna åsikter som man inte delar. I brist på de goda argumenten så kan man ju helt enkelt bara stämpla bort sina meningsmotståndare.

Vårt förslag om samvetsklausul är tydligen något av det mer upprörda som Högg hört på länge. Genoförandet av en sådan klausul verkar (enligt henne) leda till en uppenbar samhällsfara. Hon driver sin tes om en samvetsklausuls inverkan på samhället med en rad extrema exempel. I brist på hållbar argumentation så väljer hon retoriska genvägar. I stället för att öppna för en debatt där stenar vänds och argument ventileras placerar hon en praktisk ”extremiststämpel” över alla motargument. Praktiskt och behändigt, men knappast seriöst!

Hägg är naturligtvis i sin fulla rätt att inneha vilken extrem och fundamentalistisk hållning som hon vill i frågorna kring samvetsklausul. Jag hävdar emellertid rätten att ha en annan åsikt i frågan. Yttrandefriheten är till för att alla som inte tycker precis som Hägg, skall få framföra det. Det är det samhällsideal som jag hyllar. Hägg är, med sitt respektlösa och extrema förhållningssätt en fara för den demokratiska friheten. Hennes aggresiva och innehållslösa argumentation omöjliggör ett respektfullt och konstruktivt samtal kring svåra etiska frågor. Viktiga argument – för och emot – blir aldrig prövade och det blir tyst kring svåra etiska frågor.
Man får ibland en känsla av att hon drabbats av den stora religionsfobin.

Ideologisk utrensning av oliktänkande hörde hemma i en helt annan tid och plats. Idag får alla som inte delar Carina Häggs åsikter leva, bo och verka här i Sverige. Min övertygelse är dessutom att detta är en tillgång som berika, minst lika mycket som Hägg, till det goda och positiva i vår samhällsutveckling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar