torsdag 27 maj 2010

Dackes drängar lever fortfarande!

Ett efterlängtat besked har kommit från Skolverket som nu har slagit fast att Vederslövs skola inte har brutit mot några lagar eller förordningar när man genomförde sitt historiska samarbetsprojekt mellan skolan och kyrkan.

I dagens Smålandspost kan vi läsa, på ledarsidan, om att Skolverket nu slår fast att om tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och gemensam samvaro får skolavslutningar ske i kyrkan (Läs hela ledaren här). Ändå har den här typen av anmälningar och protester från aktivister och troende humanister med en fundamentalistisk agenda, fått alltför många skolledare att backa – men inte vår egen modiga rektor i Vederslöv! Det kulturella inslagen kommer emellertid tyvärr (i många andra skolor) att genomföras i en svettig gymnastiksal eftersom man då slipper att risken att bli anmäld. Värdiga terminsavslutningar i vackra kyrkolokaler skall nu slopas, men ännu värre är att många elever tappar känslan för vad religionen, i Sverige kristendomen, har och har haft för betydelse för vårt samhälle.
Den ängslighet som präglar skolcheferna på detta område är beklämmande. Vi behöver fler skolledare som likt Vederslövs skolas rektor vågar stå upp för kulturella värden, tar sitt ansvar och sätter kunskapen före rädslan från vissa extremister med otydlig agenda.
Ibland blir jag extra stolt när jag konstaterar att jag kommer från en ort som vågar ta strid och ställning för det som är fullständigt självklart och uppenbart för den absoluta majoriteten, men som ifrågasätts av en liten extrem skara och som skrämmer alltför många.
Dackes drängar lever fortfarande - även om det ibland känns som en utrotsningshotad skara som vi bara hittar i en och annan djup smålandsskog!

En gerillarörelse för barnen och kärleken

För en tid sedan talade Marcus Birro vid Kristdemokraternas stor demonstrationståg i Uppsala.
- "En gerillarörelse för barnen och kärleken är vad det här landet behöver" var Marcus
Birros ord.
Han talade gripande om familjens betydelse, till stor del utifrån sina egna erfarenheter av att växa upp i ett skilsmässohem, att ha tillbringat vuxentiden som alkoholist och efter att ha förlorat två för tidigt födda barn inom loppet av ett halvår. Efter mötet vet jag att det var en del oroliga lyssnare som undrade om kristdemokraterna ville förbjuda skilsmässa. Det är klart att vi inte kan göra det politiskt – men Birro är ju till skillnad från Göran Hägglund som efterträdde honom i talarstolen inte någon partiföreträdare. Men visst har han ändå en mycket stark poäng – som vi väldigt sällan vågar/vill tala om. En skilsmässa är alltid ett misslyckande, för är man lycklig så skiljer man sig inte citerade Birro August Strindberg (såväl som i en fotbollskrönika i Expressen för en tid sedan). Om kärleken och barnens önskningar fick styra i högre grad så skulle vi se färre skilsmässor i Sverige!
En av våra viktigaste framtidsfrågor är därför att göra allt vi kan för att stötta och stödja familjen. Det är inte alltid lätt att leva i en familj. Problem, konflikter, svårigheter, motgångar – allt kan drabba oss alla! För det mesta kan vi lösa detta inom familjen. Ibland behöver vi stöd från utomstående. Att lösa knutar och konflikter och hjälpa familjer att hålla samman innebär emellertid vinster – för alla!