Lovord på schemat

Det går inte att komma ifrån. Jag är en väldigt stolt storasyster. Vi är många som ofta sänder en tacksamhetens tanke till alla pedagogiska hjältar som arbetar på våra skolor runt om i landet. Min lillasyster hör definitivt till en av de där eldsjälarna.
Som älskar sitt jobb, som klarar av att möta vitt skilda behov bland sina elever, som vågar förnya sig, som har respekt och förtroende för sina elever och därmed också skapar en miljö av lustfyllt lärande i sitt klassrum.
Vad kan då ”nyckeln” vara? Det går naturligtvis inte att plocka ut en enda enskild orsak till varför vissa lärare skapar den ”goda” miljön där inlärning är en självklar del av helheten. Men inte tror jag att det är oviktigt att årskurs 6 på Mandaskolan i Luleå har lovord på skolschemat. Det inger det hopp när tolvåringar obesvärat kan ge men också ta emot komplimanger de får? Varje vecka utser de Veckans stöttare – någon som är hjälpsam, som sticker ut, som är en förebild och stöttar och tröstar.
Hon är strategisk, min kära syster Lena, när hon beskriver sin arbetsmetod där lovord är schemalagt.

”I skolans värld är det vanligt att fokusera vid problemet. Här finns en tydlig tanke om att lyfta det som är bra.”

Jag är övertygad om att världen skulle bli lite bättre om alla skolor kunde – likt Lenas klass på Mandaskolan – införa lovord på schemat. Om man inte lärt sig att uppskatta sig själv så är det nämligen svårt att uppskatta andra. Men ett är säkert – man kan öva sig!

Läs mer om Lenas projekt i senaste numret av "Kyrknyckeln"